Min trädgårdsateljé

Jag har tidigare visat bilder på min ateljé/studio som min man och pappa har byggt till mig. Den ligger sidan om vår villa på vår tomt. Och här inne jobbar jag mycket. När jag inte jobbar här, jobbar jag vid datorn i mitt kontor inne i vår villa.

Jag jobbar som Konstnär, Trädgårdsdesigner OCH har en liten reklambyrå...
"Vad ska du bli när du blir stor då? Vilket av jobben ska du satsa på?" sa någon till mig... Jaaa, nu är jag ju 40 år (sådärja, nu var det avklarat) så jag får väl räkna mig som stor nu. Jag svarade att jag vill jobba med alltihop. Precis som jag gör nu!

Jag är nämligen "kreatör".
Art Director i botten (konstnärligt ansvarig på en reklambyrå) och det jobbar jag fortfarande med, fast efter 17 år på byrå är jag numera helt i egen regi. Jag jobbar som konstnär sedan slutet av 90-talet. Och eftersom jag dessutom älskar trädgård och växter och har en fallenhet för färg och form och har fått en djup kunskap inom detta, slank jag in på trädgårdsdesign med för en massa år sedan.

Ett fantastiskt kreativt yrke. Alla tre! Fast egentligen flyter de ihop. Allt handlar om att skapa i form och färg.

Så här kommer lite bilder på min ateljé.

Du kan se mer av min konst på min hemsida: www.eira.dk eller på min FB-sida www.facebook.com/eirafogelberg

 

Entrésidan till min ateljé är under uppbyggnad. Inga fönster mot söder. Då hade man inte kunnat vara därinne på sommaren.

Fönstren är mot norr och så ett mot väster. Fast villan skuggar så det blir ingen stark kvällsol heller. Helt perfekt läge för att skapa. Ljuset kommer in, men inte solen.
Detta var det viktigaste när vi formgav ateljén. Den är 14,4 kvadratmeter stor.

Utanför finns ett härligt grönområde med en dagvattendamm som är omgiven av Pelarpoppel.

Ateljéträdgården är under uppbyggnad. Det ska bli lite trädäck och mer växter här så småningom. Kanske en platsbyggd soffa och ett eldbord?

Ja, det var lite "djupare" information om mig, Eira.

Sissinghurst – England

Sissinghurst´s Garden i Kent i England har en väldigt känd trädgård och är väl värd ett besök. Den skapades på 1930-talet av Vita Sackville-Hurst, som var poet och trädgårdsdesigner. Trädgården har många rum och varje rum har en egen karaktär och färgskala. Trädgården tillhör numera 'The National Trust'.
På bilden ovan syns en härlig stålpergola med en gigantisk klätterros. Tyvärr blommade den inte när vi var där (på våren). 

Delar av trädgården sett från ovan. Trädgården är verkligen "walled Garden". Det finns gamla murar och avskärmande häckar överallt och man vandrar in och ut ur de olika rummen och upptäcker hela tiden nya in- och utgångar. 

En 'från ovan bild' från en annan vinkel.

Aklejor i mängder. Så vackert när man låter de fröa av sig och sprida sig så här. Vilken mångfald.

Vitt Blåregn, Wisteria, och Buxbomkanter. Porten är nästan helt dold och man måste nästan veta att den är där för att hitta den. En dold pergola skapar en mysig sittplats.
Vi var där 2009, och om man tittar på Buxbomen på bilden här ser den lite risig ut. Så jag undrar om de är drabbade av 'Buxicola' eller om det bara är solskador?!

En Bild på Cattis

Och en Bild på mig med kameran i högsta hugg, som vanligt. Magen i vädret, jag var gravid och var i slutet av 8:e månaden när vi var där. Så bilderna som är fotograferade från det höga tornet har Cilla (min trädgårdsväninna) tagit till mig med min kamera. Det var spiraltrappor högt högt upp och det klarade inte mina höfter.

Lammöron och Silverpäronträd. Så snyggt ihop!

Här kan vi snacka om formklippning. Inte det lättaste att klippa dessa så att de får en perfekt form. Jag tror att det är Idegran (Taxus). 

Härliga gamla tegelmurar. Blåregn älskar att växa mot en varm vägg och här var det helt perfekta förutsättningar. Blomningen var bedårande och eftersom Vita gilade vita blommor är det naturligtvis mest vita Blåregn som finns på Sissinghurst.

Blomklasarna var otroligt långa. 

Parterr i Buxbom. 

Clematisen väller över den gamla husväggen. Stallfönstrets galler har fått vara kvar i den gamla ruinen. Växterna "har tagit över" och ett litet vattenblänk fullbordar platsen. 

Snyggt sätt att klippa häcken på. Något att ta efter här hemma?

Sissinghurst Castle

Ett av få blå blåregn på Sissinghurst. Även här är det en snygg klippning på häcken. Kolla in grindstolparna som markerar utgången.

Vitt och grönt är färgtemat i flera av rabatterna. Här är det en vit/grön Hosta i kombination med vita Doftliljor. Eftersom vi var där på våren var det mycket som inte hade slagit ut ännu. Rabatterna ska explodera i vit blomning senare på sommaren.
Om du får möjligheten att åka till Sissinghurst, så gör det. Väl värt ett besök.

physocarpus opulifolius diabolo

En av mina absoluta favoritbuskar är Physocarpus Opulifolius 'Diabolo'
Den får mörkt vinröda, ja nästan svarta blad. De nya skottens stammar är mörkt röda/svarta. År 2 blir samma stam vedartad så det är de nya skotten som blir mörka.
Exemplaret ovan klippte jag ner till fotknölarna i våras och den fick nya skott, som i juli månad var ca 1,7 m höga. Samtliga svarta.
Den blommar med vita blommor på våren vilka sen övergår till att bli röda fröställningar. 

Samma planta som ovan, fast fotograferad idag, 23 oktober.

Det får en fantastisk höstfärg, för då växlar bladen över till rött. Årets stammar är fortfarande svarta. Så snyggt!

Den ska vara härdig till zon 5, vill ha sol och normal trädgårdsjord. Jag har lerjord och de växer så det knakar här.

Har även hittat en fröplanta i rabatten som ska tas om hand.

En hemsk historia som utspelar sig i England

I våras åkte Cattis och jag på en trädgårdsresa i Södra England. Vi åkte tillsammans med 3 andra trädgårdstokiga väninnor och vi hade planerat hela rutten och alla trädgårdsbesök helt själva. Till vår hjälp hade vi NGS 'The Yellow Book'.
Vi besökte alltså många privata trädgårdar.

På resans tredje dag körde vi bil i tre timmar för att besöka den här trädgården, som denna rysliga historia handlar om: Old Buckhurst i Edenbridge.

Och vad är det nu som är så rysligt då?
Jo... På något sätt hade vi fått för oss att det var en modern trädgård vi skulle besöka. Och efter ett antal klassiskt engelska trädgårdar med blommande blåregn och Buxbom och Pioner såg vi det som frisk fläkt att få se något nyskapande.

När vi kom fram, var det en typisk Engelsk trädgård. Och vi blev besvikna. Vi blev så besvikna att vi lät det hela grumla vårt seende och vi missade hela trädgården.
Jag knäppte några snabba bilder och vi struttade runt lite och kikade och totalsågade alltihop (i stort sett). Och det är det rysliga med det. Vi missade stora delar av trädgården, jag kikade mest genom kamerans lins och vi åkte därifrån med orden – Äh, det var väl inte så speciellt!

En månad efter att vi kommit hem från resan, träffades vi hemma hos ena tjejen, drack lite vin och tittade på allas bilder på stora platt-TV´n.
När Old Buckhurst dök upp på skärmen blev alla tysta...
Sen sa någon... – Var det den trädgården vi sågade? Oooooo.... Shit! Varför tittade vi inte närmre?

Nedan kommer ALLA bilder som jag tog. Jag har inte plockat bort en enda. Jag bara fotade slentrianmässigt, men man ser ändå att det är något alldeles speciellt med trädgården. Huset (minns jag) är från slutet av 1500-talet...  

Cattis sittandes på den snygga trädgårdsbänken.

Höst i en Ulla Molin-ritad trädgård

Igår tog jag lite snabba höstbilder i en Ulla Molin-ritad trädgård på Kullabyggden. Trädgården har ju gått igenom några förändringar genom åren, något har lagts till och något ha tagits bort, men Ulla Molin´s stil finns ändå kvar.
Buxbomen är fortfarande frisk och frodig och har inga spår efter Buxbomsjukan. Rosen mot staketet är Lykkefund och den blommar fantastiskt vackert varje sommar.
Hortensia i förgrunden.

På marken är det gammal marktegel från Höganäs.

Markteglet ringlar sig fram i snirkliga gångar och överallt är det gröna lummiga växter. Nävor, Vinca Minor, Ormbunkar, Kaprifol, Spireahäck, Ormöga och en brokbladig Weigela är det som vi ser här. Tidigare stod det även ett stort Körsbärsträd här, men det har tyvärr dött.

Samma växter som ovan (i stort sett).

Andra växter som finns i rabatten men som inte syns nu är Höstanemoner och Pioner och vårlökar.

Trädgården är i zon 0, så Sofiero Margueriterna blommar för fullt och blåregnet har inte hunnit få gula blad ännu, trots att det är den 21 oktober.

De två Klotlönnarna har nu nått full kronbredd. De planterades för ca 10-12 år sedan och är alltså nya inslag i trädgården. Snart slår de över i en sprakande färgprakt, när alla löven blir gula, orange och röda.
Jag har skrivit om denna trädgården tidigare, här hittar du det inlägget:
http://cattisocheira.blogspot.se/2012/04/en-tradgard-i-kullabygden-skapad-av.html