Den purpurfärgade är lite speciell för min del. Den kommer nämligen från min farmors trädgård. Och min farmor dog när jag var 7 år gammal. Hon var så rädd om sin purpurfärgade Vinca, som på den tiden var väldigt sällsynt, i alla fall i Strandbaden där hon bodde. Så mina föräldrar fick inte ta en enda stickling.
När hon dog och huset skulle säljas, tog min pappa en tuss från plantan och planterade i vår trädgård. Den växte sakta sakta och när jag 20 år senare köpte hus och anlade trädgården, fick jag en "tuss" från plantan. Och det är den som nu växer här. Sakta sakta. För den växer inte alls lika snabbt som den blå. Mitt föräldrahem är sålt sedan länge, liksom farmors hus... Så det här är den enda plantan kvar från "farmors Vinca". Så jag sköter om den med hela mitt hjärta. Och i år har jag tänkt våga mig på sticklingar. Den är som sagt inte så stor, så jag delar inte gärna på den. Precis som farmor. |
Att den purpurfärgade är lite speciell! Imorse när jag gick ut med hunden såg jag en rabatt med en rejäl omgång purpurfärgade. Jag kanske ska be om en tuss? Den är vacker när den blandar sig med den ljusare blå.
SvaraRaderaTack för vackra bilder!